Ett Örebro för alla!
2006-12-09
  Nytt år och ny blogg
Efter en turbulent hösten har det blivit klart att Örebro kommer ledas av en högerkoalition bestående av de borgerliga partierna och miljöpartiet. En högerkoalition som redan innan de tillträder slits av interna splittringar, och som riskerar bli så svag att inga svåra beslut kan fattas i Örebro under de kommande fyra åren.

Som ni antagligen noterat har jag inte varit så aktiv med min blogg på några månader. Efter valet har jag inte förmått uppbåda den energi som behövs för att blogga aktivt. Men nu är det bara att kavla upp ärmarna och sätta igång igen. Men min blogg kommer att flytta till en ny adress.

Nu blir det extra viktigt att bedriva en tydlig och aktiv oppositionspolitik. Vi kommer att jaga orättvisor och utkräva ansvar. Men vi kommer hela tiden jobba för Örebros bästa. Vi är beredda att fatta svåra beslut om högerkoalitionen är beredd att kompromissa.

På min nya blogg får ni gärna ha synpunkter och föra fram åsikter. Lyfta frågor som den nya kommunledningen inte vill eller klarar av att hantera. Kritisera oss eller mig. Vi möts på www.jonaskarlsson.se efter nyår!
 
2006-10-04
  Ingen lösning för Örebros pendlare
Det senaste året har frågan om dåligt fungerande pendlingsmöjligheter diskuterats mycket i media. Inställda tåg och stora förseningar har varit vardagen för många av de som pendlar i Mälardalen. Cirka 800 örebroare har sitt arbete i Stockholm och många fler är beroende av goda kommunikationer med Stockholm och resten av Mälardalen.

I ivern över att hitta en ”politisk” lösning efter att stockholmarna sagt ja till trängselskatter har Högeralliansen presenterat en lösning som varken löser pendlarnas problem eller miljöfrågorna. Det är uppenbart att önskan att hitta riksdagsmajoriteter har varit överordnad medborgarnas behov och önskemål.

När beslutet om en ny järnvägstunnel i Stockholm kom, så innebar det för första gången att man presenterade en början på en lösning för hur tågtrafiken ska kunna passera Stockholm. De pendlare som reser med tågen idag är knappast imponerade av att den beslutade järnvägstunneln ersätts med en ny utredning och en statlig förhandlingsman.

En investering på 13 miljarder som skulle bidra till att lösa upp problemen för alla de som tågpendlar in mot Stockholm och som bidrar till en nationellt bättre tågtrafik byts ut, rakt av mot en ny bilväg. En järnvägsinvestering på 13 miljarder ersätts av en väginvestering på 19 miljarder, som dessutom ska betalas av trängselskatterna. Det ger varken mer pengar till infrastruktur i Stockholmsregionen eller bättre förutsättningar för Mälardalen.

Högeralliansen prioriterar inte miljöfrågor. Det stod klart redan innan valet. Men det förslag man lagt nu visar man det ännu tydligare. Ny vägar ska byggas på bekostnad av framtidssatsningar på järnvägstrafiken.
 
2006-09-09
  För mycket annat
Ibland så går inte alla ambitioner att kombinera. När dygnets timmar är för få måste man tumma på något. I det här fallet är det min blogg. Min ambition var att försöka redovisa viktiga frågor som vi jobbar med i Örebro och ge en lite bättre bild av vad vi politiker gör på dagarna.

Just nu är det valrörelse. Nu vill, och försöker, vi träffa så många örebroare som möjligt för att för att berätta att det faktiskt spelar roll om man röstar och vad man röstar på. Det betyder att jag är ute morgon till kväll varje dag i veckan.

Ni som vill diskutera med mig kan göra det i valstugan, när jag knackar dörr i Varberga, på Markbackens dag, när jag delar ut material utanför Eyravallen och så vidare. Om det är svårt att få grepp på mig - ring. Jag finns på 0706-311636.

Så ska jag börja blogga igen efter valet.
 
2006-04-28
  En ny park på väster
Örebro har verkligen fantastiska gröna miljöer. Stadsparken, Vattenparken, Oset och Rynningeviken är exempel på satsningar som vi gjort de senaste åren. Men väldigt många satsningar har skett i östra delan av Örebro. Nu borde det vara västers tur.

Nu har vi tagit fram ett förslag på en helt ny park i anslutning till Varbergaskogen nära Varberga och Oxhagen. Det ska vara en park som är en angelägenhet för alla örebroare men inte en kopia av Stadsparken. Inspirationen har hämtats från Hagaparken i Stockholm och från traditionella engelska landskapsparker. Det handlar om öppna ytor varvade med vackra planteringar, vattenspeglar, lusthus och möjlighter till aktiviteter.

Min vision är att skapa en park på väster som håller så höga kvalitet att det ska bli lika naturligt att åka till den som det är att ta en tur till Stadsparken eller Karlslund. En park som man gärna visar upp för vänner och besökare och en park som de som bor på väster kan vara stolta över.
 
2006-04-22
  Ny biogasmack i södra Örebro
Redan för ett år sedan fick Örebro sin första biogasmack. Det var Rejmes bil tillsammans med Svensk biogas som uppförde den vid Volvo på norr i Örebro. Något som Rejmes bil och Bengt Sunnhed senare fick Örebro kommuns externa miljöpris för.

Genom biogasmacken öppnades möjligheten att skaffa biogasbil för alla örebroare. På samma sätt förbättrades det nationella nätet av tankställen vilket har betydelse för alla som vill köra miljövänligt i Sverige.

Nu tar vi nästa steg och bygger en ny mack söder om Örebro. Genom att vi får en andra mack, så får vi så god tillgänglighet på tankställen att kommunen kan köpa in biogasfordon för sina verksamheter. Örebro kommun räknar med att köpa cirka 60 biogasfordon om året de närmaste åren. På samma sätt öppnas möjlighet för taxi och alla andra som kör mycket i Örebro att välja miljövänligare bränslen.

Biogas är det i dagsläget bästa fordonsbränslet. Det bidrar inte till växthuseffekten och det är till stor del lokalproducerat. Det ger låga driftkostnader och en god arbetsmiljö för alla som har bilen som arbetsplats. Inom något år så räknar vi med att kunna producera fordonsgas motsvarande 700 tusen liter bensin vid avloppsverket i Örebro.
 
2006-04-15
  Ett rejält lyft för Vinterstadion
Nu är förslaget på upprutning av Vinterstadion presenterat. Under de diskussioner som förts med samtliga issporter som är verksamma på Vinterstadion har i huvudsak tre önskemål framkommit.

Dels har man efterfrågat bättre utrymmen för publiken. I det förslag som nu presenterats föreslås investeringar på 7,3 miljoner kronor för att skapa nya serveringsmöjligheter både i ishallen och med utsikt över bandyplan. Totalt investeras 7,3 miljoner kronor i och runt den galleriagång som ligger i den östra delen av ishallen.

Dels har man efterfrågat bättre och fler omklädningsrum. I det förslag som nu presenterats föreslås att man investerar 3 miljoner kroner i att skapa fler och bättre omklädningsrum och ytterligare förrådsutrymmen.

Dels har man efterfrågat mer istider och mer isytor. I det förslag som nu presenterats föreslås att man förbereder en förlängning av bandyplan med 37 meter. Att de ny kompressorer som köps in dimensioneras för en större isyta än den befintliga. På så sätt skapas möjlighet till mer tid för föreningar och allmänhet. All utrustning och kompetens som behövs för en utökad isyta finns redan på Vinterstadion.

Dessutom så byter man ut nuvarande kylanläggning för bandyn, man gör nödvändiga förändringar för att uppfylla kraven för allsvenskan på bandyplan och man gör en allmän upprustning av hela området runt Vinterstadion.
 
2006-03-31
  Det fungerade inte
Att avbryta försöket med gratis bussar var det enda möjliga beslutet efter de händelser som inträffat de senaste veckorna. I spåren av fria bussresor på kvällarna har sociala problem, fylla och vandalism flyttat in i bussarna. När vi tvingas sätta in vakter för att skydda "vanliga" resenärer och bussförare har det gått för långt.

Som ni ser av mina tidigare inlägg på bloggen har jag hela tiden varit motståndare till gratis buss. Mina invändningar har varit många, men i huvudsak principiella. Jag pratade visserligen om risken med värmestugor och otrygghet, men det vi ser nu är något helt annat. Jag tror inte någon, oavsett åsikt om nolltaxan, kunde förutspå omfattningen på problemen.

Jag tror inte att nolltaxan skapar de här problemen. Det här är problem som vi haft tidigare också. Nolltaxan har bara medfört att de flyttat in i bussen. Nu måste det fram förslag på hur vi hanterar dessa problem. Dessutom måste vi jobba på andra sätt för att stimulera kollektivtrafiken.
 
2006-03-24
  Ordna bra förbindelser först
Det statliga stödet till Örebro flygplats riskerar att tas bort. Argumentet är att örebroarna ändå kan ta sig till Arlanda på under två timmar, vilket för de allra flesta örebroare måste kännas helt verklighetsfrämmande. Under de senaste året har vi varit glada om vi tagit oss till Stockholm på två timmar, pga ständiga tågförseningar. Att passa tågförbindelser till Arlanda och flygförbindelser på Arlanda har vi inte ens vågat drömma om.

För ett antal år sedan drogs direkttågen till Arlanda in. Nu har vi blivit lovade ETT direkttåg till Arlanda igen. Men en avgång är inte tillräcklig på något sätt. Och att vi inte kommer ha något direkttåg tillbaka på eftermiddagen gör inte saken bättre. På många sätt är vägförbindelserna lika dåliga som tågförbindelserna. Antingen fastnar man i köer vid Rotebro eller så åker man på småvägar via Sigtuna. Det här problemet har vi inte bara i Örebro utan det ser lika dant ut för stora delar av Mälardalen.

Det statliga stödet är inte avgörande för flygplatsen. Både frakt- och charterflyget på Örebro flygplats ökar stadigt år för år. Men det är oroväckande att den regionala utvecklingen inte värdesätts högre. Om staten vill dra in bidraget till Örebro flygplats på grund av att den ligger nära Arlanda, får man ordna fungerande förbindelser till Arlanda först. Nu verkar det som om bra tågförbindelser får vänta på att Mälartunneln ska bli klar någon gång 2013 och några planer på bättre vägförbindelser finns inte alls. Det är helt oacceptabelt!
 
2006-03-23
  Vad gör vi för att tågen ska fungera?
Tågens ständiga förseningar har varit en följetång under lång tid nu. Vi får massor med synpunkter från frustrerade resenärer, och vi är lika frustrerade själva när vi åker tåg till och från Stockholm. I grunden handlar problemet om att SJ lagt en tidtabell med för små marginaler och att kapaciteten på infarterna till Stockholm knappt byggts ut på 100 år. Att de nya tågen dessutom inte fungerar gör ju inte saken bättre.

Vi har har försökt påverka så mycket vi kan. Vårt problem är att vi inte rår på frågan. Vi har inga beslutsmöjligheter utan kan bara framföra synpunkter. Förutom att vi haft särskilda möten med företrädare för SJ ett flertal gånger så har vi skriftligen framfört våra synpunkter.

Socialdemokraterna har dessutom ordnat möten med pendlare och SJ för att ge pendlarna möjlighet att framföra synpunkter direkt till SJ. Vi har talat med våra riksdagsledamöter och vi har tillsammans med kommunstyrelseordförandena i Västerås, Eskilstuna, Södertälje, Uppsala, Norrköping, Gävle skrivit en debattartikel till DN där vi kräver att SJs ledning tar konsekvenserna av sitt misslyckande om de inte omedelbart rättar till bristerna. Dock ej publicerad ännu.

Vi har krävt högre beredskap för att hantera eventuella förseningar och vi har krävt bättre ersättning och information till drabbade resenärer. Möjligen ska man se innehållet i transportpolitiska proppen som offentliggjordes igår som en del i svaret på den kritiken. Där föreslår man lagstiftade rättigheter för drabbade resenärern. Det är bra men det räcker inte.

Tyvärr så talar mycket för att vi kommer att få leva med problemen till dess SJs nya tidtabell träder i kraft. Vi kan bara hoppas att man åtminstone löst problemen då.
 
2006-03-16
  Många nya parkeringar i centrum
Äntligen verkar det som om den nya Citymässan kan börja byggas. Med den kommer Örebro som mötesstad att stärkas ytterligare. Det är egentligen bara Göteborg i Sverige som kommer kunna matcha Örebro när det gäller kongress och mässmöjlighter. Men det handlar lika mycket om möjligheter för idrottsevenemang, konserter och mässor för örebroarna.

Men en vanlig fråga som jag får när det gäller utbyggnaden av mässan handlar om parkeringar. Det finns en oro för att det kommer att bli svårt med parkeringsplatser för de som besöker anläggningen och centrum. Därför planerar vi just nu flera stora satsningar för att skapa ytterligare parkeringar. Mycket händer och ännu mer är på gång.

1, Öbo har nyligen byggt om Södergaraget och garaget har blivit betydligt mer tillgängligt.
2, Väster om järnvägen vid Södra station har nyligen ytterligare parkeringsplatser anlagts och idag har vi sammanlagt 106 platser där, varav 40 är nya. Vi diskuterar dessutom bättre lösningar att ta sig över spåren vid Södra station.
3, Under Oscariahallen vid Virginska skolan byggs nästan 60 nya parkeringsplatser i garage.
4, Vid Södra station öster om spåren planeras för en ny parkeringssplats med cirka 140 nya parkeringar.
5, Under själva Citymässan räknar vi med att bygga drygt 130 parkeringsplatser i garage. Det är nästan lika många som det finns på parkeringen idag.
6, Och vi jobbar för att få till en stor parkeringslösning med mellan 400 och 500 platser norr om Rudbecksgatan, varav 220 till 320 platser är nya.

Dessutom har vi äntligen kommit fram med en stor parkeringslösning i kvarteret Repslagaren bakom Länsstyrelsen när byggnationen beräknas dra igång där inom kort. Kanske inte i första hand för besökare till Citymässan men det kommer att avlasta parkeringsbehoven i centrum. Sammantaget kommer parkeringsmöjligheterna att förbättras kraftigt. Både för besökare till Conventum, Citymässan och centrum.
 
2006-03-08
  Lika lön är möjligt
Idag är det den internationella kvinnodagen. Det är en dag värd att uppmärksamma. Allt för många orättvisor finns fortfarande kvar i samhället. Samtidigt måste man uppmärksamma när det går åt rätt håll.

När det gäller samhällsbyggnadssektorn i Örebro kommun har vi under ett lång tid bedrivit ett aktivt jämställdhetsarbete. Vi har ordnat uppdragsutbildningar på universitetet där anställda och politiker erbjudits att gå en fempoängskurs i jämställd samhällsplanering. Vi har tagit fram en checklista för att granska om detaljplaner har ett jämställdhetsperspektiv.

Nu senast kan vi konstatera att arbetet med att utjämna löneskillnader inom förvaltningarna tagit ett stort steg fram under 2005 jämfört med 2004. Förra året tjänade sammantaget kvinnorna på förvaltningarna 99,26 procent av vad männen tjänade. Det betyder att vi är väldigt nära en jämn fördelning.

Inom vissa grupper, så som chefer, tjänar idag kvinnor mer än män. Och i andra är det tvärt om. Målet är 100 procent men små variationer kommer alltid att finnas. Små variationer på totalen och små variationer inom olika yrkesgrupper. Vad vi har visat är att lika lön för män ock kvinnor är möjligt. Det krävs bara att man jobbar för det. Det tänker vi fortsätta att göra.
 
2006-03-05
  Varför säger vi inte bara JA?
Jag delar mångas syn på ishallen och vinterstadion inte är tillräcklingt bra. Ishallen är visserligen tekniskt bra men skalmässigt sliten och trång. De tekniska installationer är nyligen utbytta och diskussion om att man kan riva den känns slösaktig. De tekniska installationerna i en sån här anläggning är ganska dyra. Däremot så skulle hockeyn behöva fler omklädningsrum, en rejäl uppfräshning invändigt samt utvändigt och om det går bra mer publikkapacitet. När det gäller bandyplan är varken teknik, ytskikt eller eller tillhörande lokaler särskilt bra. Det som motsvarar ett högt värde är själva betongplattan.

Jag har redan för länge sedan föreslagit bandyn att man borde se en flytt som en möjlighet att få till en helt ny anläggning. Om vi anstränger oss kanske vi kanske kunna finansiera en helt ny bandyplan med tillhörande omklädningsrum, läktare och liknande. De byggbara ytor som kommunen kan sälja om bandyn flyttar tillsammans med den investering i en ny kylanläggning som kommunen ändå måste göra skulle kanske kunna räcka till en helt ny bandyanläggning - dock inte med tak.

Baksidan är att vi lämnar tanken om ett sammanhängande idrottsfält i centrum. Något som Örebro var tidigt ute med, och som många andra kommuner försöker skapa idag. När hockeyn först kom med sitt förslag var deras ide att göra samma sak. Fast att inkomsterna skulle användas till hockeyn, inte bandyn. Dessutom skulle de hyresintäkter man fick finansiera driften av ishallen. Låter som en tuff kalkyl, men om den är genomförbar vet jag inte eftersom jag inte sett den.

Att bandyn blev hemlös ansåg man "inte var deras problem". Det tillsammans med att man inte försökt prata med bandyn innan man ritat hus på deras plan bidrog inte precis till att lösa upp några konflikter. Bandyns svar om att lika gärna hockeyn kan flytta kom som ett brev på posten. Och kommunen hamnad mitt i korselden.

Det förslag som Ishockeyn ritat dras med ett antal problem. För det första har man inte diskuterat med kommunen hur man lämpligen utformar en bebyggelse på den plats man vill bygga, för det andra förutsätter man att man får bygga flera tusen kvadratmeter affärslokaler vilket man inte diskuterat med kommunen, för det tredje har man inte presenterat några förslag till hur man ska lösa parkeringsbehovet för de bostäder, kontor och affärslokaler man vill bygga och för det fjärde har man inte redovisat en trafiklösning.

Dessutom har man inte redovisat hur man ska finansiera bygget, vilka hyresgäster man har och vilka intressenter som är beredda att investera. Trots att så många frågor är obesvarade så ger man kommuen ett ultimatum. Får vi inte bygga precis som vi vill så är vi inte intresserade. Med det underlag till beslut som vi har just nu kan vi inte säga ja, varken vi vill eller inte. Vi har fått snygga färgbilder på en fasad, men det är ju inget färdigt förslag. Hockeyn säger att man inte kan gå vidare förrän man fått klartecken för bygget från kommunen, och kommunen kan inte ge klartecken innan vi vet mer.
 
2006-03-02
  Regionalisera Länstrafiken
Kollektivtrafikens betydelse för att skapa större arbetsmarknadsregioner och regional tillväxt blir allt viktigare. Små orter har behov av goda kommunikationer med centralorternas arbetsmarknad för att ge bättre förutsättningar för kvarboende. Och centralorternas får bättre utvecklingsmöjligheter genom ett bättre utbud av arbetskraft.

För allt fler medborgare så får kommungränsen allt mindre betydelse. Vi bor i en kommun, jobbar i en annan och har ärenden till en tredje. Att bryta kommungränserna och skapa ett väl fungerande kollektivtrafiksystem över kommungränserna är en viktig framtidsfråga.

Om vi ska kunna skapa en effektiv kollektivtrafik behövs det en kraftfull beställare. Idag kräver många beslut mycket samråd med många parter. Men nu finns det en församling som har goda möjligheter att ta över den uppgiften.

När det nya regionförbundet bildades diskuterade möjligheten att flytta den regionala kollektivtrafiken till regionförbundet. Frågan föll på att en sådan lösning inte är möjlig med nuvarande lagstiftning. Dock har Skåne och Västra Götaland den möjligheten inom ramen för sin försökslagstiftning.

I Örebro län finns det traditioner att ligga långt framme i arbetet med att organisera kollektivtrafiken. Vi var först med att inrätta ett länstrafikbolag, vi var först med att skapa en länsfärdtjänst och vi borde vara tidigt ute med att göra den regionala kollektivtrafiken till en regional fråga.

Regionförbundet, länets kommuner och Örebro läns landsting borde ansöka hos regeringen att få flytta ansvaret för den regional kollektivtrafiken till det nya regionförbundet.
 
  Samarbete spar pengar
Under de senaste åren har avfallsverksamheten förändrats kraftigt. Ny lagar och skatter har snabbt tvingar fram en förbränning av hushållsavfall. Mängden avfall som går till deponi blir allt mindre. Samtidigt blir kraven på klassificering, sortering och deponering allt hårdare. Det betyder att allt högre kostnader måste fördelas på allt mindre mängder.

Idag finns det flera deponier i Örebro län. I praktiken är vi nere på nivåer som innebär att det är svårt att få underlag till en deponi. Under några år har kommunerna i Örebro ländiskuterat hur ett samarbete runt avfall skulle kunna se ut. Nu är ett färdigt förslag framme. Ett förslag som innebär att vi tillsammans till självkostnadspris skulle uppdra åt Örebro kommun att sköta deponiverksamheten åt flera kommuner i länet.

Samtidigt har vi sett att det finns fler samordningsvinster att göra. Idag produceras liknande informationsmaterial på många ställen i kommunen. Idag sitter vi alla och för diskussioner med förpacknings- och tidningsinsamlingen om gränsdragningen mellan kommunens och deras ansvar. Vi bygger alla upp parallella IT-system som är tillräckligt kraftfulla för att vart och ett serva hela länet. Genom att samarbeta kan vi pressa kostnaderna och höja kvaliten.
 
2006-03-01
  Gör universitetsbiblioteket till stadsdelsbibliotek
För några år sedan diskuterades det om studenter skulle få låna bäcker på stadsbiblioteket, eller om de skulle hålla sig till sitt eget bibliotek. Den diskussionen visade tydligt behovet för universitetet och staden att mötas. Idag kan studenterna självklart låna på stadsbiblioteket, men hur många känner till att örebroarna kan låna på universitetsbiblioteket?

Man måste visserligen skaffa sig ett särskilt lånekort, men annars är det fritt fram. Universitetsbiblioteket skulle kunna bli en riktig mötesplast på campus. Inte bara för studenter, utan för alla örebroare i en av Örebros snabbas växande stadsdelar. På så sätt skulle universitetsbiblioteket kunna bidra till att öppna upp universitetet mot alla örebroare.

De tekniska problemen med gemensamt lånekort måste gå att lösa. Att kunna lämna tillbaka en bok som du lånat på stadsbiblioteket på universitetsbiblioteket och tvärt om borde vara en självklarhet. Med ett utökat samarbete skulle vi kunna få ännu bättre utbud och service, både till örebroare och till studenter.

Universitesbiblioteket som invigdes 1995 och som då var både pampigt och stort, är redan för litet. Idag diskuteras en utbyggnad av biblioteket. Varför inte fundera på ett helt nytt bibliotek? Ett bibliotek som ligger som en entre till hela universitetsområdet. Ett bibliotek som vänder universitetet ut mot örebroarna istället för bara in mot studenterna. Det gamla kan säkert användas till handelshögskola eller andra satsningar som diskuteras på Örebro universitet.
 
2006-02-28
  Att bygga ett samhälle
Just nu diskuteras förändringar av Örebro kommuns organisation. Det är egentligen justeringar i förhållande till den stora organisationsförändringen som gjordes i samband med förra valet, och i sig kanske inte så dramatiskt. På det hela taget har den nya organisationen fungerat väl. Både den politiska styrningen och den ekonomiska kontrollen har förstärkts kraftigt.

Egentligen tar det några år för en organisationsförändring att sätta sig. Att en ny organisation till en början behöver hitta nya rutiner och arbetsformer är naturligt. Trots det så diskuteras det om fritidsfrågor och kultur- och medborgarfrågor ska flyttas till programnämnd samhällsbyggnad. Det är inte en helt onaturligt tanke. Redan idag finns det ett väl upparbetat samarbete mellan programområde samhällsbyggnad och dessa två nämnder.

Fritidsnämnden ansvarar för många anläggningar. Det är egentligen inte så lätt att hitta skillnaden mellan en gräsmatta och en enklare fotbollsplan eller en bollhall och en skola. När nya områden ska byggas behövs det en infrastruktur av vägar, ledningar och parker på samma sätt som det behövs ytor för fritidsaktiviteter.

Kultur- och medborgarnämnden jobbar för att utveckla medborgarkontakter. Samhällsbyggnadsområdet är kanske det område som har störst behov av medborgarkontakter eftersom man behandlar frågor som medborgarna har mycket synpunkter på. När det planeras nya bostäder eller vägar så berörs medborgarna i Örebro i ett bredare perspektiv. När barn- och utbildning och social välfärd har behov av brukarkontakter, har samhällsbyggnad behov av medborgarkontakter.

Samtidigt som den nya organisationen fungerat väl och uppfyllt målen väl finns det spännande utvecklingsmöjligheter med en närmare koppling
 
2006-02-16
  Stötta nystartade företag
Det har länge pratats om behovet av att stötta de som vill starta nya företag. Det är bra. Men väldigt lite tid har ägnats åt att diskutera hur vi stöttar de företag som nyligen bildats.

Jag har själv drivit företag tillsammans med några vänner. Det var fantastiskt spännade att fritt få utveckla våra ideer och ambitioner. Jag tror att många företagare, precis som vi, startar sitt företag med stor entusiasm och massor med energi. Tyvärr upptäcker många att väldigt mycket tid och energi går åt till sånt som inte har med själva affärsideen att göra.

Många som startat företag brottas med deklarationer, bokföring, löner och skatter på nätter och helger. Det handlar inte om att skatterna är för höga eller att det är för riskabelt att anställa personal. Det handlar om att det kräver mycket tid och kraft att göra rätt för sig. Det handlar om att man har kunskap om sin affärside men, att man kanske inte har kunskap om redovisning och pensioner.

Jag tror att vi måste hitta former för att stödja nystartade företag. Det kan handla om någon som kan hjälpa till och reda ut hur det där med pensioner ska redovisas eller hur man bokför avskrivingarna på inventarier man skaffat. Någon som kan svara på telefon på kvällar, när många fåmansföretagare behöver hjälpen, eller någon som man kan boka en tid hos och ta med sig sin bokföring och få handfast hjälp. Inte teoretisk utbildning utan praktisk hjälp.

Det handlar om hur vi ser till att de företag som startas, verkligen överlever. Dessutom är jag säker på att det är lönsamt.
 
2006-02-15
  En ny stadsdel
Idag har vi fattat beslut om ett planprogrammet för Ladugårdsängen och Sörbyängen. Ett planprogram som innehåller riktlinjer för hur en helt ny stadsdel i Örebro ska växa fram. Under ett antal år kommer cirka 2000 nya bostäder ge plats för upp mot 5000 nya invånare.

Planprogrammet är resultatet av en process som började för över fem år sedan. I två stora omgångar har planprogrammet varit på samråd och både tjänstemän och politiker har varit på ett stort antal möten.

Att bygga städer är en oerhört långsiktig process. De planer som vi fattar beslut om idag gäller i många år framöver. Det vi bygger idag kommer många generationer att få leva med. Därför är det viktigt att hitta breda och långsiktiga uppgörelser. Att fem av kommunfullmäktiges sju partier har ställt sig bakom programmet är en styrka.

Planprogrammet innehåller flera viktiga ställningstaganden för framtiden. Det första kan förenklat sägas vara en återgång från att bygga bostadsområden till att bygga stadsdelar. Det betyder att stadsdelarna i sig inte är isolerade öar utan integrerade med den övriga staden. Istället för att skapa skillnader mellan områden uppmuntrar vi integration mellan dem.

Vi uppmuntrar integration inom stadsdelar. Det betyder att målet med en tät blandning av bostadstyper och upplåtelseformer har fått ett väldigt tydligt avtryck i planen. I samma kvarter försöker vi få in hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter. Planprogrammet bygger vidare på tankarna från Ladugårdsängen både när det gäller byggnation och trafiklösningar. Inte rakt av kopierat, men i grunden samma tanke.

Buss-, cykel och gångtrafik har redan från början ingått i planförutsättningarna. Bakom oss lämnar vi 60-talets planering för bilsamhället. Där bilarna skulle ges stora infarter där gångarna inte skulle störa bilismens framfart. Vi har försökt visa hur de gator som byggs kan se ut med konkreta exempel från Örebro. En typisk kvartersgata är illustrerad som Visthusgatan på Ladugårdsängen, en gata som får lite mer trafik är illustrerad som Slussgatan eller Oskarsvägen på öster. Och vi har visat hur vi kontinuerligt kan vidta åtgärder, så att trafiken inte utvecklas på ett sätt som vi inte önskar.

Parker och grönytor har fått stort utrymme i planen. En särskild grönstrukturplan har tagit gram för området, och jag tror inte att något område i Örebro kommer kunna visa upp en sån tillgång till grönområden.
 
2006-02-14
  Idrott mot Idrott
Det har knappast ungått någon att hockeyn i Örebro vill bygga en nya arena. Bakom projektet står ett antal investerare som säger sig se en möjlighet att förbättra förutsättningarna för hockeyn i Örebro. Och inte ska det kosta kommunen en krona står det i hockeyns påkostade annons. Så långt kan det låta bra. Men vad har hockeyn egentligen erbjudit?

Det förslag som man presenterat innebär att att man vill köpa nuvarande hockeyarena för en krona. Det innebär en bokföringsmässig förlust kommunen. Man har förutsatt att man får köpa marken mellan Behrn arena och Österplan för en krona, senare justerat till femton miljoner kronor. Det betyder i parktiken att kommuen ska sälja mark till hockeyn så att de kan tjäna pengar som de i sin tur använder för att förbättra ishallen. I praktiken är marken kanske värd femton miljoner, så det är en plus minus nollaffär för kommunen. Hockyns förslag på nya arena innebär att bandyn måste flytta. Det betyder i sin tur att kommunen måste bygga en ny anläggning åt bandyn. En kostnad på kanske 40 miljoner kronor. Dessutom förutsätter hockeyn att man även fortsättningsvis ska få kommunala bidrag på samma nivå som kommunen ger idag. Om vi förutsätter att det betyder att andra intressenter långsiktigt får lika mycket tillgång till anläggningen som idag så är det ingen förändring.

Förslaget innebär alltså en kostnad för kommunen på 40 miljoner plus en bokföringsmässig förlust om vi säljer hockeyarenan och bandyplan för en krona. Det är ganska långt ifrån gratis. Dessutom förutsätter det att man flyttar på bandyn. Hur man har tänkt att finsiera en ny hockeyarena för mellan 200 miljoner och 300 miljoner kronor har man inte redovisat. Och om det är möjligt att bygga en sådan utan kommunala garantier eller för ett hockeylag som inte ännu spelar i elitserien har man inte redovisats ännu. Något särskilt ansvar för att bidra till en lösning för bandyn när man vill att deras verksamhet ska flytta anser man sig inte ha. På samma sätt vill man inte diskutera någon annan utformning av lösning eller byggnation än den man själva tagit fram.

Hockeyn ställer idritt mot idrott. Kommunen måste ta ett ansvar för helheten. Innan vi har en helhetslösning som kommer inget att hända. Om hockyn är angelägen om att åstadkomma en förändring, inte bara mediala utspel, borde man bidra till att lösa alla problem inte bara fokusera sina egna.
 
2006-02-10
  Idrotten måste se möjligheterna
Idag drar OS i Turin igång. En stor manifestation av idrottens globala styrka. Men också på det lokala planet är idrotten stark. Tusentals frivilliga ledare möjliggör att många tusen medlemmar kan delta i idrottsverksamhet runt om i Örebro. Och för att stödja det engagemanget delar kommunen ut föreningsbidrag och tillhandahåller anläggningar. Anläggningsfrågor kommer ofta upp i samband med byggnation och i samband med att Örebro växer. Tyvärr inte sällan i form av protester mot att man uppfattar att den plan man använder är hotad. Jag tror att det behöver byggas upp ett grundläggande förtroende mellan idrotten och politiken. Vi är inte ute för att försämra idrottens möjligheter.

Om man ser förändringar som en möjlighet tror jag att vi skulle kunna göra mycket för att förbättra idrottens förutsättningar. Om ICA ska kunna bygga en ny livsmedelsaffär vid Tybblekullarna måste det fram nya fotbollsplaner istället för de som försvinner. I det förslag som är framme har Sturehov kunnat samla sin verksamhet och får bättre fotbollsplaner än de som försvinner. Om Karlsund sett möjligheten med en byggnation vid Rosta Gärde istället för hotet, tror jag att vi hade kunnat åstadkomma bättre möjligheter för dem också.

I dagarna diskuteras bandyns förutsättningar. Att kylanläggningen sjunger på sista versen kanske går att hitta kommunala investeringsmedel till. Men inte ens med en helt ny kylanläggning kommer Vinterstadion hålla en godtagbar standard. Det är klart att man kan kräva ännu mer investeringar av kommunen. Men i avvägningen mot nya dagis och demensbostäder kommer man ständigt att förlora. Dessutom önskar man att få bygga in bandyplan med tak och väggar. Jag tror att det skulle gå att åstadkomma mycket bättre förutsättningar för bandyn. Men då måste man vara beredd att se förändringar som en möjlighet - inte som ett hot.
 
2006-02-09
  Bryt segregationen
Att bryta segregation och utanförskap är en av våra riktigt stora framtidsutmaningar. Igår träffades Örebro, Västerås, Norrköping och Helsingborg inom ramen för Partenrskap för hållbar välfärdsutveckling för att diskutera hur vi tillsammans ännu tydligare ska utbyta erfarenheter och metoder för att åstadkomma förändringar.

Segregation förknippas ofta med miljonprogramsområden men handlar naturligtvis lika mycket om andra områden. Ur ett stadsbyggnadsperspektiv är segregationen inte så konstig. Om man bygger ett helt område med bara villor eller om man har ett helt område med bara billiga hyresrätter så kommer man få en likriktning av målgruppen områdena vänder sig till.

Under många år har man talat om behov av blandade upplåtelseformer och bostadstyper. Men idag har det faktiskt fått konkret betydelse för hur vi agerar. Ladugårdsängen visar vägen. Ju tätare blandning vi skapar desto med integrerade områden får vi. Idag är Ladugårdsängen både attraktivt och ett område som har en befolkningssammansättning som motsvarar den i hela Örebro.

I Markbacken river Öbo för att få in hyrköpsvillor och lite exklusivare hyresrätter, JM har byggt bostadsrätter och kommunen undersöker möjligheten med ytterligare kompletteringsbebyggelse. I Sörbyängen ger vi aldrig ett byggföretag ett helt kvarter att bygga på. Däremot kan man få en tredjedels kvarter på tre ställen.

Vi har uppenbarligen klarat att bygga segregationen. Går det då att bygga bort den? Jag tycker att det är värt ett försök!
 
2005-11-14
  Varför är gratis buss dåligt?
Jag har fått oerhört många positiva synpunkter efter diskussionen om gratis buss. Jag är nästan lite förvånad över reaktionen. Att tycka att något inte ska vara gratis är ju inte så populistiskt. Trots det har allt från förare till passagerare och medborgare med erfarenhet från andra städer där det prövats intygat hur dåligt det fungerat. Tack alla ni som hört av er. Några har frågat och bett mig utveckla hur jag menade. Ber om ursäkt för att det är lite långt men här kommer ett försök.

Jag menar att utvecklingskraften för kollektivtrafiken försvinner om den inte längre kan påverka sina egna intäkter. Om det är gratis att åka buss så är ju hela trafiken finansierad med skattepengar. Varje ny resenär som man lyckas locka till sig blir bara en kostnad ingen intäkt. I Skånetrafiken har man på sex år lyckats att öka resandet med 60 procent och ökat utbudet med nästan 100 procent utan att det kostat skattebetalarna mer pengar. Fler resenärer har medfört högre intäkter som har medfört mer bussar och tåg. En positiv spiral. Om man ska öka utbudet med helt skattefinansierad kollektivtrafik kan man bara köra mer bussar om kommunfullmäktige väljer att lägga pengar på bussar istället för t ex skolor eller äldreomsorg.

Nya säkerhetsproblem och värmestugor. Nolltaxa har prövats på andra håll i Sverige. Jag har fortfarande inte hittat någonstans där det inte medfört problem. Här på min blogg berättar en bussförare om erfarenheterna från Eskilstuna. Där man fick problem med ungdomsgäng och människor med sociala problem som åkte runt på bussarna. Förarna fick bekymmer med att få av passagerarna på ändhållplatserna när man skulle ta sina raster och bussarna upplevdes som otrygga för andra passagerare. Tyvärr finns ju den här typen av problem i samhället. Jag kan tycka att det vore bättre att lägga de kommunala skattepengarna på att göra ytterligare insatser riktat till dessa grupper än på gratis buss.

Färre som cyklar och fler som åker bil. Återigen – nolltaxa har prövats på andra platser. I Kristinehamn avskaffades försöket snabbt och för några dagar sedan ringde en örebroare som tidigare bott i Kristinehamn och vittnade om ”eländet” med gratis kollektivtrafik där. I grund och botten är de flesta av oss ganska bekväma. Om man kan välja mellan att gå mellan Järntorget och Våghustorget eller att åka buss gratis finns det säker flera av oss som skulle kliva in i bussen om den råkar passa. Man kanske låter bli att cykla till Universitetet när man kan åka buss gratis. På samma sätt som man ibland väljer att ta hissen fast man egentligen skulle orka gå i trapporna. Om en enskild passagerare resonerar så är det kanske inte så farligt men i en stad får det stora konsekvenser. Det blir trångt på bussen och det blir många och långa stopptider på hållplatserna.

Bilister tenderar att värdera bekvämlighet högt. Nya bilar är dessutom ofta rätt bekväma. Man har stereo med en massa högtalare, värme och kyla och en fåtölj som slår de flesta tv-fåtöljer vi har hemma. Man värderar bekvämlighet så högt att man är beredd att betala mycket för det. Då menar jag inte bara 11 kronor litern för bensinen utan lika mycket värdeminskning och andra kostnader. Jag såg en uträkning att en ny Volvo V70 kostade cirka 48 kronor per mil att köra. Nu kör ju inte all så dyra bilar men att åka buss är redan idag betydligt billigare än att åka bil för nästan alla. Om många bilister nu värderar bekvämligheten högt och priset mindre högt. Varför skulle man inte kunna öka bekvämligheten på bussen? Jag är inte jättelång men jag tycker att benutrymmet är lite sådär på stadsbussarna. Var gör du av väskan när alla stolar är upptagna? På vintern är bussarna oftast varma men på sommaren är de för varma. Mer utrymme går att lösa. Luftkonditionering är standard i de flesta nya bilar men har ännu inte slagit igenom i stadstrafiken. Och bekvämlighet handlar om att veta när bussen kommer så man inte behöver stå på hållplatsen och fundera på om man missat bussen. Med realtidssystemet kan man på de stora hållplatserna se hur länge det dröjer till bussen verkligen kommer. Det borde införas på fler hållplatser.

Det handlar om att det ska gå snabbt att åka buss. Om det tar lika lång tid att cykla från Våghustorget till Universitetet som det tar att ta 12an. Beror det på att du cyklar lika fort som bussen? Problemet är inte hastigheten när bussen kör utan tiden när bussen står stilla. En undersökning från Stockholm visade att vissa linjer hade en snittfart på 11 km/timme. I Örebro går det säkert lite fortare men när jag tog 12an från Resecentrum till Österplan förra veckan tog resan 26 minuter. Det handlar om att se till att man löst biljett eller fyllt på kort på hållplatsen. Idag har vi bara några automater men många fler är beställda. Det handlar om att man använda sitt kort och kliva in i bakdörrarna för att minska köerna där fram. Men det kan också handla om att ge bussarna förtur i trafikljusen. Det har de blå bussarna i Stockholm och i Jönköping har man infört det på bred front.

Det här tror jag att det går att åstadkomma utan att det kostar skattebetalarna mer pengar – men bara om man inte har gratis kollektivtrafik.
 
2005-11-11
  Att uttrycka en åsikt
I dagen NA så framförs det kritik mot att jag har sagt vad jag tycker om gratis kollektivtrafik från företrädare för andra partier. Att jag som företrädare för socialdemokraterna skulle vara tvungen att dela den åsikt som de partierna har bara för att den ingår i en uppgörelse mellan våra partier. Det är en konstig syn på demokrati och en konstig syn på vår uppgift som politiker och medborgarföreträdare.

Jag har i alla sammanhang under de år jag har jobbat med kollektivtrafikfrågor alltid framfört vad jag tycker om gratis buss. Jag har sagt det i möten med resenärer, med bussförare, med bussföretag och med trafikplanerare. Jag har framför det på interna och offentliga politiska möten. Skulle jag helt plötsligt inte ha rätt att framföra den åsikten bara för att vi gjort en uppgörelse?

Vad jag har sagt är att jag är beredd att stödja uppgörelsen. Att vårt parti är beredd att stödja uppgörelsen som en del i en helhet där många andra frågor också ingår. Även om vi inte tycker om just det här förslaget. Jag har inte hoppat av uppgörelsen. Inte ens hotat med att hoppa av. Jag har framfört en åsikt. Det tror jag att väljarna förväntar sig av mig.
 
2005-11-05
  Gratis buss är dåligt
Gratis kollektivtrafik är dåligt för alla som tycker att kollektivtrafik är viktigt.

Det löser inga säkerhetsproblem. Snarare skapar det nya. Bussarna riskerar att bli rullande värmestugor. Vanliga resenärer riskerar att lämna bussen eftersom resan blir ännu otryggare. Bussförarna kommer att behöva hantera sociala problem med att få av oönskade resenärer.

Det löser inga miljöproblem. Att få fler bilister att resa kollektivt är kanske en av våra allra viktigaste miljöfrågor. Att man åker bil idag beror knappast på att det är dyrt att åka buss jämfört med bil. Snarare riskerar vi att få många cyklister att ställa cykeln och åka buss.

Kollektivtrafiken blir inte attraktivare. Förutom trygghetsproblem så riskerar vi få trängsel på bussarna när man använder kollektivtrafiken korta streckor på i centrum. Fler resenärer som annars skulle gått eller cyklat och som åker korta sträckor gör kollektivtrafiken långsammare och och obekvämare. Resultatet är att det blir ännu färre bilister som kan tänka sig att åka buss. Dessutom är det att nedvärdera en viktig och nyttig tjänst. Jag har inte hört någon som krävt att det ska vara gratis att åka flyg eller tåg. Varför ska man åka gratis buss?

Dessutom är det inte gratis. Kollektivtrafiken subventioneras av redan idag med mycket skattepengar. På det här sättet får man betala mer på skatten och mindre på bussen. Det kan låta ofarligt men det är precis motsatsen. Alla möjligheter till att förbättra kollektivtrafiken genom att öka resandet försvinner. Kollektivtrafiken kan bara förbättras genom att det skjuts till mer skattepengar. Den kommunala vardagen är att det finns större behov en ekonomiska resurser. Kollektivtrafikens utvecklingskraft riskerar att skadas rejält.

Om man istället vill värna kollektivtrafiken måste man satsa på snabbare och bekvämare resor. Man ska erbjuda en tjänst som är så bra att resenärerna gärna betalar för den.

Hur ska jag då försvara beslutet. Det kan jag inte. Det är dåligt för kollektivtrafiken. Däremot är jag tvungen att acceptera beslutet. Vi styr inte Örebro kommun själva. Vi måste kompromissa med andra partier och då får man ta och ge. När man ska komma överens om hela kommunens verksamhet i budgetförhandlingar kan man inte få som man vill på i alla frågor. Men att försvara ett beslut som skadar kollektivtrafiken får andra göra.
 
2005-09-28
  Gör inget vi kommer att ångra på E18
Som ordförande i E18-gruppen var jag väldigt glad när regeringen presenterade den nya Vägplanen för något år sedan. Det var full pott för E18. På det hela taget ingick alla viktiga sträckor mellan Stockholm och Karlstad. Dessutom skulle de dåliga bitarna däremellan göras mötesfria med trafiksäkerhetspengar.

Nu är det just trafiksäkerhetspengarna som vi är mest oroliga för. Vägverket har tagit fram ett förslag på mitträckesväg både väster om Kristinehamn och öster om Karlskoga. Mellan Karlskoga och Lekhyttan var förslaget en partiell 2+2 och 1+1 väg. En ganska smart lösning som bygger på att man breddar där det är billigt att bredda och låter bli där det är dyrt. För trafikanterna blir det samma effekt som en 2+1 väg. Redan i det urspungliga förslaget fanns det problem med att någon utav de enfiliga sträckorna var 4 km vilket är för långt. Om den enfiliga sträckan blir mer än drygt 2 kilometer riskerar långsamtgående fordon att kraftigt ta ner kapaciteten på vägen. Nu ryktas det att Vägverket fått i uppdrag att pruta ner standarden ytterligare.

Kommunerna längs E18 är oroliga att E18 förvandlas i många sträckor förvandlas till en enfilig väg utan omkörningsmöjligheter. Därför har alla kommuner mellan Örebro och Karlstad önskat att man hellre gör en bra lösning än två dåliga. Tillsammans har vi föreslagit att man flytter pengarna från Kristinehamns-sidan till sträckan Karlskoga-Lekhyttan. Men då uppstår problem. Det är nämligen två län och framförallt två olika vägverksregioner. Att administrativa gränser skulle sätta stopp för den bästa helhetslösningen kan inte vi acceptera. Därför håller kommunerna längs E18 mellan Örebro och Karlstad på att förbereder en uppvaktning av Vägverksdirektörerna för region Väst och region Mälardalen. Uppvaktningen kommer att äga rum den 6 december i Karlstad.
 
2005-09-24
  Fler villatomter
En av de frågor som jag våndats allra mest över när det gäller bostadsbyggandet har varit hur vi ska få till fler villatomter. I Örebro har vi över 600 personer som ställt sig i kö för en villatomt. Vi har inte alls lyckats svara upp mot den efterfrågan, men nu kan det börja röra på sig snart.

På Rynningeåsen kommer det att byggas mest flerfamiljshus, men detaljplanen är klar och den första gatan byggs för fullt. Vi kommer att kunna erbjuda 12 villatomter till tomtkön.

Innan sommaren antogs detaljplanen för Näsby. Den innehåller drygt 70 nya tomter som visserligen är på privat mark och kommer att säljas av Skanska, men där Örebro kommun gjort upp om att få fördela 26 tomter till tomtkön. Planen är överklagad, som vanligt, men överklagandet behandlas av Länsstyrelsen de närmaste veckorna.

Nyligen antogs en första etapp av detaljplanen för Ormesta. Om planen inte blir överklagad kan den innebära drygt 30 nya tomter till kön till nästa år.

I veckan fick Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att ta fram ett Planprogram för att bygga ihop Norra Bro med Brickebacken och Brickeberg. Hur många villatomter det kommer resultera i är inte klart men det kan bli ganska många.
 
2005-09-23
  Smarta resenärer cyklar
Just nu pågår "Europeiska trafikantveckan" för fullt. Det är ett kryptiskt namn på en vecka som syftar till att få fler människor över hela Europa att välja klokare och miljövänligare transportsätt. Här i Örebro pågår det en mängd aktiviteter. Själv stod jag i Odensbacken kl 07.00 på tisdag morgon och bjöd på kaffe till nyvakna resenärer. Igår delade vi ut bananer till "frukost" till resenärer på Resecentrum. Och igår kväll var det cykelparad och invigning av Örebros första offentliga cykelpump. Dessutom pågår det en massa aktiviteter som inte jag deltagit i.

Allt handlar naturligtvis om att bidra till omställningen till ett hållbart samhälle. Faktum är att om trafikvanorna i Örebro såg ut som i resten av Sverige som helhet skulle vi ha betydligt större trafik- och miljöproblem. Men jag tror inte att örebroarna cyklar av dåligt samvete. Örebroarna har helt enkelt gjort ett klokt och logiskt val. Örebroarna inser att man spar tid, hälsa och pengar genom att cykla. Det är därför nästan lika många örebroare väljer cykeln för sin resa som de som väljer bilen.

I Örebro har vi 18 mil cykelvägar och nya sträckor tillkommer varje år, vi snöröjer cykelvägarna före bilvägarna och vi sätter upp låsbara cykelställ. Allt för att underlätta för befintliga cyklister och för att övertyga några fler. Den första offentliga cykelpumpen handlar egentligen om samma sak. Att göra det enklare och bekvämare för cyklister. Nästa gång du är längst upp på Stortorget så tycker jag du ska passa på att använda den.
 
2005-09-11
  Skyskrapor i Örebro?
Runt om i världen växer det fram många skyskrapor just nu. Rekorden slås på löpnade band. Knappt har världens högsta byggnad i Taipei blivit klar förrän men ska bygga ännu högre i Shanghai, New York och Dubai. Skyskraperna har på många sätt blivit en symbol snarar än ett hus. En symbol för rikedom och utveckling. Samtidigt kan man inte komma ifrån att många människor gärna vill bo i höga hus. I Malmö var kön lång till lägenheter i Turning torso när man väl gjorde om dem till hyresrätter och i Örebro är en lägenhet i Krämaren oerhört attraktivt.

I Örebro pågick det många diskusioner för några år sedan när PJ Behrn ville bygga ett höghus i korsningen Rudbecksgatan/Centrumleden. Att kalla det en skyskrapa vore att ta i, men med sina 22 våningar var det med Örebro-mått mätt ett högt hus. I debatten kom två helt olika frågor att blandas samman. Det ena var frågan om vi ska bygga höga hus i Örebro och det andra var om det var rätt plats.

Att Örebro inte är något Manhattan inser de flesta. I Örebro kommer höghus att vara inslag i stadsbilden snarar än att vara stadsbilden. Samtidigt så påverkar ett höghus stadsbilden väldigt mycket i Örebro, medan en skyskrapa till på Manhattan knappast gör så stor skillnad. Det betyder att man måste vara väldigt noga.

Eftersom jag ansåg att Behrn-towers placering var dålig har jag givit våra arkitekter på Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att fundera på vad som är en bra placering. Nu i dagarna kommer ett förslag att presenteras. Förslaget har pekat ut platsen intill Rondellen vid södra infarten. Dessutom har man föreslagit att set skulla var två hus intill varandra.

Två hus är förslagna eftersom vi i Örebro faktiskt har byggt höghus två och två tidigare. Jämför med Krämaren och höghusen vid Tunnbindargränd. Att man valt att titta på lägen på södercity beror på att centrum har en lite annan karaktär där. Norr om Rudbecksgatan har Örebro en fantastiskt välbevarad historisk stadskärna. Söder om Rudbecksgatan är den betydligt modernare. Läget stämmer också överens med vår tradition att bygga höga hus längs med en nord-sydlig axel i Örebro. Se hur Svampen, de stora kyrkorna och krämaren står på rad nästa gång ni är ute och går på stan.

Visserligen skulle Virginskas fotbollsplan ryka men å andra sidan byggs det en ny jättestor bollhall åt dem just nu. Så behovet av den kommer antagligen att minska. Dessutom måste man ta lite av parken intill rondellen. Parken närmast rondellen är ganska trafikutsatt men ändå så är det viktigt att bevara central parkmark. Nu ser vi att det finns möjlighet att hitta andra placeringar för fotbollsplanen och att det går att tillskapa mer parkyta i närheten.

Så kanske skulle man kunna bygga höghus vid södra infarten. Vad tycker du?
 
2005-09-07
  Det behövs fler bostäder
Idag fick jag vara med och ta första spadtaget på 53 nya lägenheter i Sörby. Samtliga lägenheter var sålda vid första spadtaget. Byggföretag och säljare talar om att försäljningen gott över förväntan. I grund och botten är det positivt och visar att man tror på Örebro.

Men den andra sidan av myntet är inte helt oproblematisk. Det behövs fler bostäder. Örebros befolkningsökning på mellan 600 och 800 invånare om året betyder att det behöver byggas mellan 300 och 400 nya bostäder varje år. Dessutom behöver det byggas cirka 100 bostäder ytterligare varje år för att arbeta av den brist som vi har på grund av att det inte byggdes tillräckligt i början av 90-talet.

Att få igång en större bostadsproduktion är en av mina viktigaste uppgifter. För att klara det måste kommunen kunna erbjuda mark och förbereda den för byggnation, men det behövs också fastighetsägare som är beredda att investera. Under de senaste tre åren är det en av de uppgifter jag ägnat riktigt mycket tid åt. Och nu ser vi resultat. Inte bara de 53 lägenheterna som började byggas idag utan också i den totala bilden av byggandet under hela året. Vi har haft en kraftig ökning i Örebro och idag ser vi ut att nå målen om bostadsbyggande.
 

Min bilder
Namn:
Plats: Örebro, Örebro län, Sweden

Jonas Karlsson har uppdraget som kommunalråd med ansvar för Samhällsbyggnadsfrågor i Örebro kommun.

ARCHIVES
september 2005 / november 2005 / februari 2006 / mars 2006 / april 2006 / september 2006 / oktober 2006 / december 2006 /


Powered by Blogger